Vinternoll2.
Fyra timmar föreläsning i sjukgymnastik vid lungsjukdomar. KOL överallt, PEF hit, PEP och PEEP dit, CPAP, andningstekniker, slemlösanade... Fyra timmar, många främmande ord, tusen förkortningar, och allt i ett högt tempo. En eftermiddag. Tror nog att 75% gick in genom ena örat, och ut genom det andra.
Och tidigare idag hittade jag ett par underbara skor till finsittningen på fredag. Jag är kär i dom. Dock är risken stor att jag kommer att lida av svåra fotsmärtor fredag natt. Lina kommer gråta för att hon är avundsjuk på mina skor, jag kommer gråta för att mina älskade skor ger mig fysiskt lidande. Men vill man vara fin får man lida pin. Så här ser dom ut:
Snabb sväng hem, följd av sväng till gymmet. Ingen bra dag, kände mig som en grönsak. Salladshuvud.
Snabb sväng hem, lite tacos. Storhandel med Johan, wihoo! Kommer i framtiden utnyttja hans bil fler gånger.
Och tidigare idag hittade jag ett par underbara skor till finsittningen på fredag. Jag är kär i dom. Dock är risken stor att jag kommer att lida av svåra fotsmärtor fredag natt. Lina kommer gråta för att hon är avundsjuk på mina skor, jag kommer gråta för att mina älskade skor ger mig fysiskt lidande. Men vill man vara fin får man lida pin. Så här ser dom ut:
Älskar förresten att det inte går att få till någon styckeindelning på min blogg (varför bara på min?). Men inte lika mycket som jag älskar att vi spås en iskall och lång vinter.
allt utom det.
Vet inte vad det är som händer med mig. Jag pluggar bara mindre och mindre. Jag tittar till och med hellre på skitprogram som Svenska Hollywoodfruar än att plugga. Om det är klokt eller inte kan diskuteras. Jag tror dock på att det höjer mitt välbefinnande, åtminstone på kort sikt. Kanske bara är lugnet före stormen. Om ett par veckor pluggar jag som ett djur till fysiologi/patofysiologi-tentan.
Var på body combat igen. Ny koreografi = nya koordinationsutmaningar. Samma folk, däribland förra veckans fjortisar. Citerar: "alltså, har jag inte med mig min hudkräm kan jag lika gärna skjuta mig själv". Inte dramatiskt. Hur som helst funderar jag på att faktiskt börja med kampsport, istället för att fortsätta med fotbollen. Funderar, inget annat. Kanske skulle sluta i pinsam katastrof, vem vet. Åandra sidan tycker jag att det är en grymt rolig träningsform, och med lite vilja kan man nog bli bra eller hyfsad på det mesta.
Och jag har igår och idag ätit tryfflar så det räcker två år framåt.
Nu ska jag nog slösa lite pengar på att ringa K borta i Jönköping. Sedan kanske jag kan överlägga om det är värt att plugga.
Nu har det snart gått ett år sedan vi var nollor!!
tankarna ekar i ett mörkt vinterland.
Tänk att det ska vara så svårt att veta vad man vill, eller vad man vill i framtiden.
Säger att det är osäkerhet och feghet, men den stora frågan är om motivationen är tillräcklig.
Om den går berg- och dalbana nu, vad sker då sen när det blir kämpigt?
Livet springer om mig snart. Ett tag följde jag bara på, hack i häl, men nu känner jag mig på efterkälken. Behöver tänka om, göra om, för att ta ledningen.
Vad vill jag? Hur vet jag det?
Hur länge kan man vela innan chansen är borta?
!!!
Vit, glittrig, mysig snö i all ära, men herregud kan det sluta snöa?! Behöver verkligen komma iväg och handla, och jag är väldigt sugen på att gå och köra slut på mig på world class. Men jag vet faktiskt inte om det är så smart att gå ut nu, jag kan knappt se något utanför mitt fönster fönster, det är bara vitt.
Jag gillar verkligen inte att du sitter på den där dumma spelarbussen.
lite troll.
Försöker och väntar på att lite adventsstämning ska infinna sig. Går lite troll, som min gamla fotbollstränare hade uttryckt det.
Lyckades gräva fram adventsljusstake och stjärna, men inte kunde inte tända ljusstaken pga. för kort sladd och kan inte på egen hand få upp stjärnan. K spelar hockey, så har ingen man i närheten som kan hjälpa mig.
Lyckades också att spilla ut min kopp te över min vita duk, samt i min tallrik gröt. Den smakade sådär sen.
Igår besökte jag älskade Norrköping tillsammans med K. En heldag med familjen gör mig verkligen gott, och får mig alltid att känna mig lite ledsen över att jag inte kan träffa dom så ofta längre.
Nu ska jag ta tag i lite plugg och låtsas som att jag inte är en nojig tjej som oroar sig för sin kille som sitter på en spelarbuss på motorvägen i snöstormen.
tgif.
Var det du som höll för hårt? eller är det jag som är för svag? Var det du som blev för våt? eller är det jag som är så hal? Det är bara saker man ser
Inspektion i vila/rörelse, funktionella test, rörelsemätning, translatorisk rörlighet, traktioner, glidningar, stabilitetstest, muskeltöj, muskelstyrka, palpation, reflexer, sensibilitet, identifikationsmuskler...........
Vi har jobbat på bra, för att vara fredag. Det är okej att vara trött och seg i skolan på en fredag.
Mörkret har smygit sig på, ljusen är tända och tv:n på. Stekt ägg, paprika, apelsin och te är förtärt.
Träning väntar, matlagning väntar, spackel väntar.
Sedan kommer K, då kommer vinet fram och sedan får vi se var denna kväll slutar!
det här med spontanbeslut.
Funderar på såna här saker som man gör spontant.
Typ som igår: besök av bk, som stannar över natten. God mat, film, greys, bara va. Bra spontanbeslut.
Eller som idag: spontanbesök till frisören. Klippa lugg. På väg att bli bra, tror att frisör förstår. Sista stund - vad gör kvinnan med saxen? Fan. Inte bra spontanbeslut, jag ser ut som en jävla mupp.
Då är jag mer tjejen som planerar.
Typ som ikväll: jag vet att jag ska tvätta, jag vet att Lina och Johanna kommer hit. Trygga, säkra kort.
Aja, jag får se det från den ljusa sidan. Man mår nog bra av att bli lite wild'n crazy ibland, även om resultatet inte blev så bra.
Eller?
breathe.
Onsdag. Schemafri. Sovmorgon till åtta. Havregrynsgröt och apelsin/grapefrukt-juice till frukost, tv på i bakgrunden. Tända ljus. Virvlande snö utanför fönstret. Plugg.
Hög mysfaktor. Ibland kan det faktiskt vara avkopplande att plugga, lite beroende på vad det är. Är det ledundersökning är det helt okej. Är det innervation är det helt okej, det är som glosor:
Musculus flexor carpi ulnaris - C7-Th1 - Nervus ulnaris
M. lumbricales- C6-C7 - n. medianus
M. extensor digitorium 2-5 - C6-C8 - n. radialis
Osv, osv, osv. Tur att man har bra minne i alla fall!
Efter plugg gym, springa som en idiot på löpbandet. Varm, lång dusch. Hem. Soffa. Tacopaj. Film.
Jag gillar min onsdag hittills. Dock börjar jag få lite bråttom, för snart ska jag möta upp Lina och Johanna på stan.
Och det är bara en månad kvar till jul (3 veckor till praktiska tentan).
Möh.
ensamvarg.
Ihopkurad i soffan i min mörka lägenhet sitter jag och huttrar.
Jag har fortfarande inte pluggat, jag har inte heller dammsugit.
Kraften och orken befinner sig någon annanstans. Försvunnen med dagsljuset.
Sugen på en promenad, men den virvlande snön och kalla vinden känns inte alltför lockande.
Tv:n är på, men jag känner mig ensam. Jag är en ensam tjej i en så gott som tom lägenhet. Jag behöver sysselsätta mig, annars blir jag galen. Jag är inte så bra på att känna mig ensam.
Jag borde göra något. Nu.
Kan diska faktiskt. Kanske dammsuga lite. Kanske lägga iordning lite papper, däribland min BK-rapport jag fått tillbaka idag. Godkänd. Jag gillar mina kommentarer: öppenhjärtlig med fina reflektioner.
Jag är öppenhjärtlig. BK är inget för mig, det är flummigt, luddigt och bara konstigt. Men tydligen är jag bra på att skriva om det i alla fall, och vara ärlig. Credit till mig.
Nu ska jag göra något. Är jag duktig belönar jag mig själv med att köpa något gott sen.
som jag saknar min lilla hårtuss.
mirakel och fjortisar.
Var på mitt fjärde Body Combat-pass i min livshistoria idag.
Tjejen med den pinsamt uppenbara avsaknaden av taktkänsla och koordination börjar långsamt försvinna.
Att vi i skolan tvingats genomföra ett tiotal gympapass innehållande koordination denna höst kan också ha bidragit till miraklet
Det är två saker som hindrar mig ifrån att bli riktigt bra på bodycombat: min koordination och min icke så rörliga höft. Fotbollens fel. Tack och lov saker som går att förbättra!
Hade nöjet att få byta om och duscha i närvaron av gymets största fjortisar. Älskar att fjortisar gillar att prata högt så att alla medmänniskor kan höra om deras spännande liv. Älskar att fjortisar inte drar sig för att skrika och sjunga i duschen på offentlig plats. Nästan lika mycket som jag älskar fjortisar på bio.
Kvällen efter träningen blev jätteproduktiv: pasta med tonfisksås och snövit & de sju dvärgarna.
Plugg och städning förblir bortglömt. Imorgon är en ny dag.
ett halvår.
Ca tio månader sedan vi träffades, sex månader sedan vi officiellt blev ett par.
Tiden flyger iväg när man är lycklig.
Ditt leende, ditt skratt och din humor förgyller mina dagar, får mig att älska livet.
Din omtänksamhet, generositet, och ditt sätt att behandla mig får mig att känna mig älskad varje dag.
Våra sex månader tillsammans firade vi igår, på vårt alldeles egna och typiska vis:
* ishockey (kripa spelar, jag sitter på läktaren och fryser/tittar)
* god mat: pannkakor med hallonsylt
* frosseri. Chips som vanligt, kladdkaka med bär och vaniljsås för att lyxa till det lite
* god dryck (öl för kripa, julmust för mig)
* film: 101 dalmatiner och aristocats
* och en stor dos av det vanliga: bus, gliringar, pussar, kramar och kärlek.
Tillsammans är vi bra. Lite, knäppa, lite fula - men så bra.
tankar.
När jag var liten sa jag bestämt att jag inte ville bli vuxen. Av flera skäl.
Vuxna kan inte leka och ha kul, vuxna har inte tid med saker, och vuxna kan vara så tråkiga.
Min mamma sa att man alltid kommer att vara samma person innerst inne, oavsett ålder.
Inte mindre än tio år senare står jag här nu, som ung vuxen, och funderar över vad jag sa som liten.
Ibland känns det som att jag har förlorat så mycket av den jag var, och ofta vill jag spola tillbaka tiden och stanna där.
Jag vill vara tjejen som klippte håret kort, tjejen som spelade fotboll med killarna dagarna ut och in, tjejen som läste Harry Potter-böckerna om och om igen. Tjejen som var lycklig och inte brydde sig vad andra tyckte, som njöt av livet.
Vissa dagar är jag allt det jag sa att jag inte ville vara: har inte tid, tråkig, allvarlig, måsten. Jag bryr mig vad folk tycker, jag kan känna mig osäker.
Andra dagar känner jag att jag inte har förändrats ett dugg, att vissa delar av mig alltid kommer att finnas kvar. For better and for worse.
Kan man ens förändra den man är? Om man skulle få chansen, är det värt att ta den?
Ibland känns det som att livet springer iväg, utan att man hinner stanna upp och titta in i spegeln.
Idag var en sådan dag jag stannade upp, och tittade. Tänkte.
Utan att komma fram till något.
Kanske är det så det bara ska vara.
Vuxna kan inte leka och ha kul, vuxna har inte tid med saker, och vuxna kan vara så tråkiga.
Min mamma sa att man alltid kommer att vara samma person innerst inne, oavsett ålder.
Inte mindre än tio år senare står jag här nu, som ung vuxen, och funderar över vad jag sa som liten.
Ibland känns det som att jag har förlorat så mycket av den jag var, och ofta vill jag spola tillbaka tiden och stanna där.
Jag vill vara tjejen som klippte håret kort, tjejen som spelade fotboll med killarna dagarna ut och in, tjejen som läste Harry Potter-böckerna om och om igen. Tjejen som var lycklig och inte brydde sig vad andra tyckte, som njöt av livet.
Vissa dagar är jag allt det jag sa att jag inte ville vara: har inte tid, tråkig, allvarlig, måsten. Jag bryr mig vad folk tycker, jag kan känna mig osäker.
Andra dagar känner jag att jag inte har förändrats ett dugg, att vissa delar av mig alltid kommer att finnas kvar. For better and for worse.
Kan man ens förändra den man är? Om man skulle få chansen, är det värt att ta den?
Ibland känns det som att livet springer iväg, utan att man hinner stanna upp och titta in i spegeln.
Idag var en sådan dag jag stannade upp, och tittade. Tänkte.
Utan att komma fram till något.
Kanske är det så det bara ska vara.
jag behöver dig.
Idag vaknade jag med tårarna strömmande från ögonen, och en stor klump ångest i bröstet.
Vissa drömmar kan verkligen kännas så sjukt verkliga. Det är jobbigt när man vaknar och inte vet om drömmen var verklighet eller inte, särskilt inte när det är mörkt och tyst.
Ett samtal 13 mil härifrån kunde dra ner mig på jorden, i verkligheten, igen.
Jag saknar min familj väldigt mycket känner jag. Och Bosse.
Trött och vill inte sätta mig och plugga innervering, och vill inte träna.
Jag vill bara ha ikväll, då jag får träffa dig igen.
reward.
Tacopajen står i ugnen, vilket innebär en god middag och flera matlådor.
Om inte alltför länge kommer bk och kk (hör jag hissen?), för lite tv-spel och mys.
Underbar belöning efter en lång dag med plugg.
traktionera mera.
Jag är en trött tjej med fräsch mun. Jag har börjat skölja med listerine.
Det tråkiga med listerine är att det gör ont och att man ändå måste skölja i 30 sekunder, trots att det känns som att munnen håller på att frätas sönder och ögonen börjar fyllas med tårar.
Men det kan det vara värt, ifall att det hjälper mig att slippa gå till farbror tandläkaren. Rysning.
För övrigt har vi kommit igång med ledundersökning i skolan. Som resultat av en av dagens lektioner(höft) har jag röda markeringar på benen från benlängdsmätningen, samt en känsla av snedställning i bäckenet efter ett flertal traktioner av bara ena höftleden (traktion innebär att dra isär ledytorna, ni hör hur det låter).
Kvällen nu ska avslutas med tv-tittande och samtidigt läsning av HP. Läsa gör man bäst med ljud i bakgrunden anser jag. Och HP går alltid att läsa många gånger om, barnsligt nog.
gräs i trachea.
Intressant dag.
Efter en lång dag i skolan hade vi dissektion av hjärta och lunga. Denna gång slapp vi människor, organen kom från lamm.
Det är intressant hur man beter sig på en dissektion: först står man så långt ifrån som möjligt, och rör allt så lite som möjligt genom fingertopparna. Efter ett tag vågar man andas riktiga andetag, och man vågar även använda bägge händerna till fullo. Man blir helt kunskapstörstig och glömmer bort att vara äcklad.
Och i vissa fall, som idag när vi var eftermiddagströtta, kommer man in i fasen där allt blir väldigt roligt.
Lina viftade lite hej vilt med luftstrupen, medan jag och Johanna sökte skydd.
Johanna var helt fascinerad av lungorna och klappade dom som om det vore hennes katter, och undrade om hon inte kunde få ta med dom hem.
Och jag? Jag roades väldigt mycket av det faktum att det fanns stora gräsrester i struphuvudet och luftstrupen. Vi diskuterade en bra stund hur det hade hamnat där, och tänkte att lammet helt enkelt måste ha satt gräs i halsen. Möjlig dödsorsak.
Det andra intressanta idag var när jag gick hemifrån 2 timmar för att träna och handla, och vid min hemkomst upptäckte att spisplattan stått på under hela tiden.
Jag är en fara för mig själv, det är inte första gången det händer. Jag börjar bli senil.
Nu ska jag stupa i säng, godnatt.
damn.
Jävla bajsdag.
Känner mig lika mycket värd som hundskit.
kärlekskrank.
Idag gjorde jag debut på spinning. Eller ja, har spinnat en gång förut på mallorca, men det var inte ens i ett riktigt gym.
Jag hatar att cykla, åtminstone när cykeln står i en lokal och inte rör sig en meter.
Däremot gillar jag att svettas och ta i, och känna pulsen skjuta iväg. Jag ska nog ge det här en chans.
Jag har också haft mindre bra händelser denna dag, innefattande utspilld proteinshake i omklädningsrummet, missad buss och längre promenad i snöstormen, och mindre lyckat plugg hos Lina.
Bättre händelser: matlagning, tv-spel, soffhäng och bio med min kärlek.
Han är riktigt bra. Vi är riktigt bra. Vi är bra på vardagslyx, vi är bra på det där lilla extra.
Vi är väldigt bra på att vara lyckliga, ihop.
Jag är så himla kär :)
vinter?
Synen som möter mig får mig att vilja ligga kvar i sängen hela dagen - snö!
Det är herregud bara november, tidigt i november. Jag vill INTE ha vinter redan.
Jag blir ju förvirrad, julkänslor börjar infinna sig fastän det är över en månad kvar till jul.
På tal om jul skulle jag vara lite smart och skriva upp sånt jag önskar mig, så att jag inte glömmer bort det när folk väl börjar fråga efter önskelistor. Blir väl bara några saker, tänkte jag. Tjena.
Det är visst väldigt mycket jag vill ha, t ex. taklampa(har fortfarande ingen), gardinstång(har faktiskt, men för kort. behöver få upp mina gardiner någon gång) och en digitalkamera.
Jag kan omöjligt gå tre år på min utbildning och uppleva det spännande studentlivet utan att dokumentera det! Snart har jag pluggat ett år (hjäälp), och mer får inte gå till spillo utan att jag fångar det på bild.
För en sorglig(och lycklig) dag är det slut på plugget, och alla kompisar far åt olika håll. Vad är bättre än bilder för att behålla goda minnen?
Upp och hoppa, dags att träna och sen sticka iväg till Lina för att plugga. Det lär väl bli med buss med tanke på att cykel känns ganska uteslutet.
Puss och kram, syns på stan
visst serrö.
Sju saker som förgyllde min lördag:
* En ordentlig sovmorgon med K
* En skön joggingtur i eftermiddagssolen
* En jättefin överraskning från K, som fortfarande får mig att le med hela hjärtat.
* Mycket trevligt umgänge hos Lina, ihop med Anna och Josse. Vi kan kalla det förfest.
* Mycket rolig hemmafest i Vistvägens kollektiv
* Nedvarvning med den underbara filmen Hook.
* Nattmat, i form av Max (utkörning, både lysande och dyrt)
Fyra saker som förpestar min söndag
* Plugg. Det går iiinte bra och det är iiinte kul.
* Faktumet att jag har väldigt lila nagellack(dåligt påmålat) och inget att tvätta bort det med.
* Insikten i att jag inte hanterar min ekonomi på ett optimalt sätt
* Rösten i huvudet som skriker åt mig att ta mitt feta arsle till tandläkaren.
Något som förgyller min söndag
* Besök av efterlängtade RebeccaK!!! (Snart kommer hon)
världens bästa klasskamrater!
harmoni.
Jag tror att min kropp och mitt sinne börjar närma sig harmoniskt tillstånd.
Jag är avslappnad om dagarna, jag kan somna om nätterna, och för första gången på riktigt länge vaknade jag innan min väckarklocka idag och kände mig helt utvilad.
Första känslan var en bra känsla, som sa "yes". Skönt.
Sedan infann sig en annan känsla, den lilla klumpen i magen från igår. Mindre bra.
Försöker vara lite vuxen och inte bry mig om den, så släpper den nog. Det var igen stor grej, inget att älta. Eller?
Ibland speglar mina drömmar ganska bra mina tankar och känslor i verkligheten, bara det att dom framställs på ett lite obehagligare och starkare sätt.
Nu ska jag sluta tjöta och pallra mig till skolan för lite föreläsning om ventrombos, venös insufficiens och lymfödem. Sedan väntar cirkelträning, spännande!
Kvällen avslutas med lite tjejer från klassen, tror det kan behövas.
Jag är avslappnad om dagarna, jag kan somna om nätterna, och för första gången på riktigt länge vaknade jag innan min väckarklocka idag och kände mig helt utvilad.
Första känslan var en bra känsla, som sa "yes". Skönt.
Sedan infann sig en annan känsla, den lilla klumpen i magen från igår. Mindre bra.
Försöker vara lite vuxen och inte bry mig om den, så släpper den nog. Det var igen stor grej, inget att älta. Eller?
Ibland speglar mina drömmar ganska bra mina tankar och känslor i verkligheten, bara det att dom framställs på ett lite obehagligare och starkare sätt.
Nu ska jag sluta tjöta och pallra mig till skolan för lite föreläsning om ventrombos, venös insufficiens och lymfödem. Sedan väntar cirkelträning, spännande!
Kvällen avslutas med lite tjejer från klassen, tror det kan behövas.
nya tag idag!
Även denna dag är jag schemafri, och idag slipper jag inte undan!
Nu jäklar ska det läsas, skrivas och förstås om hjärt-kärlsjukdomars patofysiologi, orsaker, och behandlingar.
Jag ska INTE falla för frestelsen att lägga mig i sängen bredvid K.
Let's do this!
ledig.
Schemafri dag, dock inte fri från plugg (eller finnar).
Dessvärre har jag inte fått något väsentligt plugg uträttat. Däremot film-tittande, en kort sväng till skolan för att köpa biljett till finsittningen, mindre sammanbrott på hjärt-kärlsjukdomar och övrig fysiologi, och en rejäl löparrunda.
Snart ska jag iväg och titta på när Kripa spelar, och den här gången fick jag äntligen med mig sällskap i form av Simon.
Först ska jag titta lite på tv och äta rester från hämtad thaimat: nudlar, grönsaker, kyckling och jordnötssås.
Plugget får vänta till imorgon, det blir helt enkelt en ledig dag.
There's always tomorrow.
någon som länge försökt lära mig att sänka ribban
Finnar.
Har en antydan till Orions bälte på kinden. En stor fet släkting på hakan, i sällskap av några mindre som gärna håller sig i bakgrunden.
Finnar. Blä.
Det är fan omöjligt att inte känna sig ful när man har finnar.
Behandling? Låtsas som ingenting. Rengör noga, kläm inte, täck inte, låtsas som att jag inte bryr mig.
Gå på bio fungerar också alldeles utmärkt! Särskilt när man har en generös pojkvän som bjuder och filmen faktiskt är bra (the Social Network).
Nu ligger min generösa pojkvän och snusar sött i min säng, och jag har gått upp för att plugga innan skolan börjar.
Djävulen på axeln vrålar i örat på mig att jag ska göra honom sällskap.
Den finniga ängeln säger åt mig att sitta kvar.
Nu ska jag borsta tänderna och sen ta tag i njuren.
hey, i hope it gets his hair.
En helg i Norrköping uppfyllde alla förväntningar:
Dock var det en person jag fruktansvärt gärna hade velat träffa.
* gratis mat
* chips och godis
* pappas soffa
* häng på stan med cookie
* träffa syskon (inkl. bosse)
* se mamma rocka scenen på kördraget
* bli bortskämd av pappa
* ingen stress
* känslan av att jag är lyckligt lottad och att jag har det väldigt bra!
Dock var det en person jag fruktansvärt gärna hade velat träffa.
Min person.
Min alldeles egna Rebecca Karlsson.
Det var alldeles för längesen vi sågs.
Jag saknar dig varje dag, ditt uppskurda mongo.
