att inte ha kontroll.
vissa dagar kan jag bara inte stänga av.
jag blir påmind om saker jag bara brukar
gömma undan.
rädsla och oro äter upp mig inifrån, sakta
och plågsamt.
kanske är det för tidigt än, men hur kan
man inte vara rädd och orolig när det
handlar om någon man älskar och inte
kan leva utan?
*
hur ska jag klara mig ekonomiskt slutet av
november till slutet av januari?
kommer jag komma in på utbildningen?
vad gör jag annars?
hur ska jag orka plugga, när jag i flera
månader känt mig som ett vrak som bara
vill ligga kvar i sängen?
hur kommer det att gå för dig?
hur kommer det att gå för oss?
jag vill alltid veta, alltid ha kontrollen, men
vissa saker kan man helt enkelt inte veta.
vissa saker kan man inte styra över.
jag tror inte att jag någonsin kommer att
lära mig.
*
tankarna och orden kan stängas igen,
men jag är värdelös på att undertrycka
mina känslor.
och jag är ett känslomässigt vrak just nu.
upp och ner, upp och ner, dag ut, dag in.
nu ska jag sova, och samla kraft så att jag
orkar vara positiv och stark nästa dag.
Kommentarer
Trackback
