emma.k

har haft en bra onsdag, mungiporna har pekat uppåt nästan hela tiden!

 

07.45-09.00  Löpning och styrka med min skäggige vän med den grå hatten

10.00-11.00  Thaimassage - (himmelskt)

11.00-12.00  Bassängträning med T

13.00-16.45  Plugg, plugg, plugg

17.00-18.45  Fika med min nyfunna vän

19.00-19.45  Häng hos pappa

20.00-22.00  Te och mera plugg

22.00-22.20  Bosse-promenad

22.30- nu     Skype-dejt med K

 

dags att borsta tänder och sedan hoppa i säng. imorgon väntar ett besök på ortopeden för att diskutera min trendiga höftleds framtid. därefter plugg i mängder och fotbollsträning.

 

 

idag var en sån där dag. en dag i "the dark place". kanske inte helt och hållet, men det är nog så jobbigt när man ena stunden är uppåt och mår bra för att två sekunder senare växla till att tänka på allt som känns skit. eller bara få den där känslan av skit, trots att man inte ens tänker på skit.

 

jag har verkligen ingen aning om hur mitt liv ser ut efter examen 12 januari. jag vet hur jag vill att det ska se ut. det som blir lite jobbigt är att jag inte tror/känner att jag har kapaciteten till det, eller ens de rätta förutsättningarna.

det kanske det som är en del av grejen. jag har ingen koll på hur mitt liv kommer att se ut och jag har nästan noll självförtroende.

 

jag känner mig bara som en liten myra, vilse i den stora världen.

 

 

av tomten önskar jag mig tre saker:

 

- ett mirakel som gör honom helt frisk, så att han slipper allt lidande han har framför sig

- ett jobb i norrköping (one in particular..)

- en stoooor portion med självförtroende

 

 

efter den tunga och tråkiga torsdagen hade jag hoppats på en rolig helg med mycket påhitt.

så blev det inte riktigt.

var säng- och soffliggande fredagskväll och hela lörardagen pga. ett oförklarligt magont. först idag har jag klarat av att äta lite mer och kunnat gå upprätt.

när väl magen börjar lugna sig är det nackens tur att säga sitt. jag är skitstel och jag har ont. så himla trött jag blir!

vill kunna träna (hårt), framför allt imorgon när det är sista inomhusträningen innan det är dags för cup.

blö.

har i alla fall haft bästa tänkbara sällskap när jag har känt mig halvt mänsklig.

tom på tankar, tom på ord.

jag har en sten istället för ett hjärta i bröstet.

jag har haft en tung eftermiddag efter ett tungt besked.

det känns tungt nu. det känns jävligt nu.

& jag är väldigt ledsen nu.

idag var en bra dag.

idag skrev vi klart uppsatsen. eller ja, vi har en färdig version till slutseminariet som vi lämnat in två dagar innan deadline. därefter kommer vi ju få en del återkoppling som ska åtgärdas, men sedan är den helt färdig. vår både älskade och hatade uppsats om träningsvärk, snart är den klar efter nästan ett års arbete.

 

kvällen bjöd på en intensiv och väldigt rolig fotbollsträning på parken. om mindre än två veckor är det dags för första inomhuscupen (sedan jan -10 för min del, woop!) och det ska bli så satans roligt!

 

nu ska jag avrunda den här dagen med filmtittande i sängen. imorgon är det vfu igen efter två dagars arbete med uppsatsen. me likey likey.

 

 

känner mig lite halvt vilsen. saker som tidigare betytt mycket för mig känner jag inte lika starkt för länge, samtidigt som mitt intresse för mitt framtida yrke ökar. min framtid är jätteoviss och jag vet inte riktigt vad jag vill med livet heller, vilken riktning jag ska försöka gå i.

 

samtidigt har jag den där känslan. känslan när man vill ha någonting så mycket och så starkt, men vet att man inte kan göra något för att få det. den känslan är inget vidare. den känslan suger.

och där tog min första praktikvecka slut. jag trivs bra som sjutton och ser jättemycket fram emot nästa vecka.

har någon timme på mig att bara chilla och ta det lugnt (vilket jag inte har gjort nånting den här veckan) innan jag sticker och tränar. efter träningen blir det fredagsmys med bästa pappa.

 

det enda som hade gjort min fredag perfekt var ifall jag fått spendera den ihop med min andra halva, som jag saknar så. om en vecka får vi träffas igen, då ska jag bo i hans famn.

 

 

 

min dag på praktiken började 07.00 och slutade 18.00. det är en lång dag, men så roligt som jag har märks det inte.

betoning på roligt. idag har jag manipulerat (knäckt) nacke för första gången. inte på en patient såklart, utan på min handledare som är modig nog att ställa upp som försökskanin. läskigt, men shit vilken kick! jag är nu hög på manipulation. måste gå en kurs i det sedan så att jag har riktig befogenhet att utföra det på patienter. för nu när jag väl testat på det vill jag bara göra det igen, igen och igen! kanske blir en manipulation addict.

 

har efter praktiken slängt i mig mellanmål, tränat, handlat, lagat mat, bakat och tvättat. sjukt effektiv! därför är jag också helt slut nu. så fort jag har hängt tvätten blir det läggdags.

imorgon kör vi 07.00 igen. oh yeah.

 

 

jag har haft en väldigt bra och lärodik dag. och roligare kommer det att bli - nöjd tjej!

har också blivit några hundralappar fattigare. mina färggladaste skor jag någonsin ägt. vad gör man inte för att kunna spela inomhuscup (det var ju trots allt nästan tre år sedan sist för min del). dessutom, kanske är det så att ju mer färger, desto bättre bollkänsla? kan ju försöka tro det i alla fall, då kanske det blir så.

 

här är dom, my sweeties:

 

idag var det roligt.

och nu somnar jag nästan sittandes för att jag är så trött.

but i'm feeeeling good

 

jag är en trött tjej.

trött för att det varit en del nytt idag.

trött för att jag tränat inomhusfotboll.

trött för att jag sov kasst inatt.

 

framför allt är jag otroligt trött på att ha prestationsångest. så fort jag gör något som är av värde för mig måste det vara perfekt. jag måste prestera bra och jag får absolut inte framstå som osäker. så fort jag känner att det finns en risk för att jag inte kommer att prestera bra blir jag antingen sjukt nervös eller får ångest. en dum, äcklig ångest som lägger sig som en tung sten i bröstet och blandar sig med panikkänslor. just i och med att jag inte vill framstå som osäker vill jag inte att någon ska veta om min prestationsångest, vilket också blir problem eftersom att det är fruktansvärt svårt att låtsas som ingenting när det pågår ett sorts krig under ytan. hela min självkänsla byggs på prestation, sorgligt nog. så det innebär att jag bara trivs med mig själv när jag gör riktigt bra ifrån mig. och på något vänster hamnar den där ribban alltid så högt. it's a hell.

 

samtidigt som jag är en trött tjej är jag också en glad tjej ändå. framför allt för att jag spelar fotboll igen, i ett lag där jag verkligen känner mig hemma.

 

nu ska jag snart sova och imorgon ska jag göra mitt yttersta i att ha mer roligt än prestationsångest.

 

har haft en lugn och jättebra helg med min fina k. nu blir det ytterligare två veckor av saknad och längtan till nästa gång vi ses.

 

nu sitter jag i mammas soffa med mysiga bosse bredvid mig. han kommer förmodligen att sova vid mina fötter inatt, som han brukar göra när jag är här. och nu blir det många nätter. jag ska bo i norrköping fram till jul, då jag har min praktik här. å det känns så otroligt bra & lägligt att få vara här en för en lite längre tid. jag får vara nära mina norrpan-vänner och min fina familj, som jag saknat lite extra den här hösten när k bor uppe i örebro.

 

imorgon är inte bara första dagen på praktiken utan det blir också min första träning sedan jag beslutade mig för att att spela för smedby igen. med ens känns fotboll jätteroligt, särskilt när man har en bästa vän i laget!

 

summan av kardemumman, jag har några bra veckor framför mig

 

 

snart, snart är du hemma.

om dryga tjugo minuter är jag i din varma, trygga famn igen.

alla bekymmer kommer att falla i glömska, allt kommer att kännas bra

för du min sol, du lyser upp mitt liv

 

sover fortfarande dåligt. drömmer mardrömmar och vaknar. känner mig aldrig riktigt utvilad därför. undrar varför jag ofta drömmer mardrömmar, jag har gjort det ända sedan jag var liten. är jag en orolig själ eller vad beror det på?

 

har i alla fall ägnat hela förmiddagen åt att söka jobb. det vill säga ringa runt för att få nej efter nej. kul att man har pluggat och slitit som fan i tre år och det inte finns jobb när man väl är klar. jag vet att det är dumt att oroa sig framåt, vem vet jag kan ha tur som får tag på något innan examen. annars löser det sig väl på något sätt. men jag blir ändå så ledsen och orolig, för jag vill så fruktansvärt gärna ha jobb. det värsta är att k, vars vikariat går ut sista januari, också söker jobb som sjukgymnast. mardrömmen är att vi båda kommer att vara arbetslösa. usch...

 

har försökt bota jobbångesten med att läsa på lite om idrottskador inför min praktik. gick sådär, min ork och motivation var nere på noll. så har tittat på film, tvättat, bakat egna proteinbars och kört ett skönt intervallpass istället. lite produktivitet i alla fall.

 

nu känner jag mig ensam igen och då kommer alla oroliga tankar om framtiden. då är det tur att jag har min vän josefin, bara tio minuter bort på cykel. har varit hos henne nästan varje kväll den här veckan. min räddare i nöden.

 

fan vad jag saknar dig.

 

jag lyssnar på musik utan sång. pianospel. (läs: klassisk musik) vad har hänt med mig?

kan i alla fall inte sluta lyssna. för musiken lyckas sätta ord på det jag känner, fast utan att använda ord. den bara träffar och den får mig att känna utan att tänka.

en ganska fantastisk känsla. inga dumma tankar, bara vara.

 

jag försökte söka jobb idag, men jag kunde inte. jag fastnade. jag fick mega-ångest och vågade inte ringa någonstans. jag krympte till ingenting - vem vill ha lilla mig?

satte därför på musiken som får mig så lugn och läser på lite inför min vfu istället. allmän ledundersökning, idrottsskador etc.

ibland får man ändra sina planer. imorgon kanske är en bättre dag att söka jobb.

 

snart bara två månader kvar till examen. två månader tills josse och paula flyttar hem. två månader tills vår studentvardag är borta.

och fy fan vad jag kommer att sakna stunder som dessa

 

 

 

 

har just satt september med earth, wind & fire på repeat - en riktig glädjelåt.

varför då?

jo, jag är så lättad, glad och stolt. jag fick med beröm godkänt på tentan och har därmed gjort den sista tentan på utbildningen.

emma VS hälsouniversitetet slutar därmed 12-0.

inte en enda kuggad, fybubblan vad nöjd jag är!

 

nu är det bara slutseminarie för uppsatsen, en grymt rolig vfu i norrköping och ett fördjupningsarbete på valfritt område kvar. sen är det slut, sen är jag färdig. OTROLIGT!

 

firar med att äta massa onyttigt och sedan umgänge med min fina vän josefin.

 

så här känner jag mig:

 

vilken helg jag har haft.

fredag: tentaplugg, löpning, möte/fika inför min stundande vfu samt tjejkväll i norrpan

 

lördag: heldag med pappa, syster och bror. frukost, fika, shopping, gokart (!), mys med lilla a, bio och middag på brasseriet. behöver inte ens säga att det var superlyckat eller hur mycket jag älskar min pappa för att han håller ihop oss och hittar på roliga saker.

 

söndag: sovmorgon, tentaplugg, lunch med mamma, tentaplugg, löpning, mat + kladdkaka & tv-tittande i soffan

 

tenta imorgon och kanske att jag borde ha pluggat hela helgen då jag bara har haft veckan på mig att förbereda mig för den. men, istället har jag laddat upp med massvis av positiv energi som jag får av mina vänner och framför allt min familj. att sitta och skratta så man tjuter på bio ihop med sin familj måste ändå vara tusen gånger bättre än två timmars tentaplugg. till exempel.

 

ska väl inte säga för mycket. håll tummarna för mig imorgon, jag börjar bli lite nervös. det är ändå den sista tentan på utbildningen & det vore synd att bryta min fina svit (det vill säga, aldrig kuggat en tenta). jag laddar upp med lite cx och annan styrka på morgonen, sedan smäller det kl. 13.00.

 

trött, okoncentrerad, seg, stressad, sötsugen, besviken, orolig - sån har jag varit idag.

jag har gjort mycket, men av varierad kvalitet och ändå känner jag att jag inte har hunnit med allt.

jag är trött så in i bomben (har sovit skit hela veckan) men skulle omöjligt kunna somna för hjärnan går fortfarande på högvarv.

 

nu ser jag fram emot helg, som faktiskt är lite ledig från tentaplugg. på måndag eftermiddag har jag förhoppningsvis klarat min tenta och kan få ett någorlunda liv igen.

imorgon kan bara bli bättre än idag!

ännu en dag på mitt icke-spännande liv.

efter skolan tog jag min kära, numera välfungerande cykel till willys. kedjan hoppade på vägen och "fan" tänkte jag, inte mer strul och inte gärna långt hemifrån. jag lyckades som tur var på tillbaka kedjan på sin plats ganska snabbt och kunde rulla vidare med boostat självförtroende.

 

tog en löptur när jag kom tillbaka, som var tänkt att vara lugn och återhämtande. jag kom till två insikter:

1) jag suger på att hålla ett lugnt tempo (vilket i och för sig inte är särskilt nytt)

2) jag var för seg i benen för att återhämtande löpning skulle ge annat än ännu mer trötthet och tyngdkänsla.

 

har gått emot mina principer och pluggat lite på kvällen och sedan haft en telefondate med min saknade vän becca k. henne och min andra saknade vän karin k får jag träffa på fredag. då blir det mat, dricka och utgång. kul att avbryta tentaplugget med lite nöje. att ha roligt har säkert en positiv effekt på inlärningsförmågan (om inte annat genom placebo, att jag förväntar mig det).