emma.k

fick min tentapatient igår.
diffus lårsmärta.
kan komma från höftled, utanför höftled, SI-led, ländrygg eller perifer skada.
jag hade en timme på mig och inte fan räckte det för att kunna göra en slutbedömning.
på torsdag förväntas jag ha en bedömning klar, samt behandlingsplan.
hur sjutton kan man ha en färdig bedömning och en behandlingsplan när man inte kunnat fastställa diagnos eller orsak till besvären?
och hur sjutton kan man ha sån otur att man får en tentapatient med så diffus problematik som behöver fler än ett tillfälle att undersökas på?
känner mig lite halvt körd.
men idag ska jag inte tänka mer på det, idag ska jag hem till norrpan och fira min bästa mamma som har fyllt hela 50 år. och träffa min underbara fyra veckor gamla systerdotter, lilla A.
'

alltid lika skönt att komma hem till linköping och min älskling efter en praktikvecka
saknaden sjunker till noll, jag kan slappna av och samla ny energi
jag kan se problemen med nya ögon och tackla dom bättre
på något sätt ska det lösa sig, bara man inte ger upp.
seriepremiär för smedby idag och som jag skulle vilja vara där på planen med dom
känna adrenalinet pumpa, springa, slita, kämpa, spela, njuta
längtar som fan tills maj när jag kan börja träna och spela fotboll,
älskade fotboll
'

idag är det inga roliga tankar som snurrar i mitt huvud
vad fan har jag egentligen lärt mig på min praktik efter tre veckor?
varför får jag nästan bara knäpatienter och ingen variation?
det känns allmänt piss men jag vet inte varför
tenta om snart en vecka, jag känner mig inte ett dugg förberedd
en enda jäkel har hittills tackat ja till deltagande i vår studie och vi behöver 19 personer till
kommer vi behöva att börja om med hela skiten om vi inte får ihop tillräckligt många?
jag vill så gärna spela fotboll men får inte göra det om flera veckor eftersom att jag är fast är i småland som jag inte ens trivs i
jag är så besviken och det känns så hopplöst.
snälla, låt det vända.

går till bussen, grått väder. suck.
åker buss till praktiken i vetlanda, solen strålar. hurra och suck.
inga återbud idag, har två nya besök och tre träningspatienter, hurra. vårdcentralen är lika uråldrig och stället är lika dystert som vanligt, suck.
går till bussen, snöstorm. suck.
åker buss tillbaka till eksjö, solen skiner. hurra.
går från bussen till korridoren, det börjar snöa. suck.
"hemma", trött som ett as och inget kul att se fram emot mer än ett gymbesök. uppsatsen har lagt sig som en fet ångestklump i magen, suck.
jag längtar hem.

idag sken solen i vetlanda, det är inte varje dag.
synd att stället (och folket) inte är mer bright'n shiny.
har ändå haft en ganska bra dag med bl.a. en traumatiserad axel med ökad laxitet och trolig supraspinatusruptur
tänk att man kan tycka det är kul med patienter som har så mycket fynd (det är ju inte direkt positivt ur deras synvinkel), det blir så roligt att känna.
glöden finns nog där inne ändå
det är bara miljön som är fel.
'
vad jag saknar dig
'

tillbaka i den lilla sjabbiga korridoren i eksjö igen
försöker vara optimistisk och slå bort alla elaka tankar om småland.
kan tänka på gårdagens maskerad på skytte c,
fejkmuskler, fulvin, tävling, skrapsår, dans och skratt
kan vara lite trevligare ju.
ljumsken moler lite diffust och jag är alltmer fundersam kring om
det inte är höften som är problemet
hej jag heter emma och har en kärringhöft.
kanske inte.
imorgon ska jag ha tre nybesök och undersöka ett knä, en axel och en rygg
sjysst blandning kan man tycka.
nu kör vi britt-marie!

gamla och dystra lokaler, självmordsväder, oroliga nätter, en känsla som inte vill försvinna, stressen över att inte komma framåt, ovissheten som driver en galen, saknaden efter dom jag tycker om, att vilja vara någon annastans, otillgängligheten, livet som passerar förbi när man står still. inte ens borta bra.
men idag är det faktiskt blå himmel och jag är hemma i linköping
ska till och med på maskerad ikväll
blir intressant att se om det finns en jonny bravo i mig.
imorgon tar jag tag i allt som inte är bra, samlar kraft till nya veckor och ser till att styra upp det
det blir faktiskt aldrig bättre om man inte öppnar munnen.
jag vet vad jag måste göra för att komma framåt och bli bättre och bra
it's time to rise
'

eksjö är faktiskt en riktigt gullig och fin stad, måste jag säga. vetlanda är lite fulare. tar ca 45 min att springa runt eksjö.
har haft ont i magen sedan i måndags, inte skönt.
är måttligt inspirerad av min ena handledare och måttligt imponerad av den uråldriga och klaustrofobiska vårdcentralen.
men jag gillar att ha egna patienter och jag gillar knän. höft och axel är också okej, men framförallt knän.
imorgon eftermiddag åker jag hem till linköping och får återförenas med min bättre hälft, längtar
'

vi välkomnades med snöstorm, det kändes ju bra.
vi bor i en korridor med sex (tror jag) andra, och delar på ett pygmékök och en kyl/frys och två duschar. känns bra.
så kan det va!
imorrn är det dags, är pirrig i magen av förväntan
'