i can't explain why it's not enough.
Idag var en sån dag då typ allting gick fel, till och med en massa jävla småsaker. Hunden bara bråkar och bråkar, riktig pain in the ass. Jag vill inte ha hund, jag vill ha massa söta kissemissar. Precis när jag gick ut för att cykla iväg till gymmet, trött och sur på hunden, så börjar det regna. Att mp3:n gått sönder är nog bland det värre. Inte nog med att viktiga saker inte längre funkar för mig, nu ska även alla småsaker också gå fel. Halleluja, gud älskar mig.
Som vanligt är det vänner som räddar mig. Becca och Anna kom hit på kvällen. Dom var snälla nog att inte skratta åt mitt hyperkrulliga hår. Världens minsta lockar, snyft. Vi gick ut och åt, sedan skulle Bäx med Käx till Linköping. Anna och jag gjorde marängswiss, kolaspecial, och såg på goal två. Jag somnade och skivan ville inte funka så slutet fick inte Anna se. Någon som är förvånad?
Imorgon ska tjockisarna på tågutflykt. Vi passade på eftersom att jag ska till Aktiva Rehab i Linköping (låter läskigare än vad det är) på lite skoj (inte alls) sjukgymnastik. Så vi ska väl gå en sväng på stan, äta något och bara ha trevligt. Sedan ska vi hem och göra något. På kvällen är det i alla fall Thank God It's Friday Dans, ska bli kul att se Anna eftersom hon förmodligen lär vara sämre än mig (ta inte illa upp rara tjockis, jag gillar dig ändå).
varför blir det bara så feeeeel? jag är så otroligt hopplös. tragisk. misslyckad. klarar inte ens av att vara normal mot andra människor längre.
Det här räcker inte för mig. Jag vill så mycket mer.
