i'm being positive.

igår blev jag otroligt bortskämd med riktig vardagslyx.
helt underbart mitt i den här tuffa perioden.
you make me feel good :)
om två dagar flyttar jag till linköping. hur sjukt är inte det?
först är det en ordentlig tackfest för våra faddrar som gäller!
fest med sg-gänget kan aldrig bli något annat än lyckat.
njut av livet, lalalala!
och vem fan är sega frodo?

slutspurt.

tenta i neurobiologi, check. gick bra och nu släpper jag den!
bara att börja råplugga anatomi igen, och all färdighet.
palpation, massage, passiva rörelser, muskeltöj och rörelsemätning.
jag ska nu äta upp hallonpajen jag gjorde igår. sen jäklar ska jag bli
nyttig igen, nu är jag trött på skiten.
slapp kväll ikväll, det är jag faktiskt värd. sen börjar slitet igen.
flytt. plugg, plugg, plugg. fotboll (inte ett dugg kul ens).
två veckor till. det orkar jag.
för jag har världens bästa vänner. världens bästa pluggkompisar.
världens bästa familj. och bästa k.
sen blir det semester, till barcelona med papps!

low.

inte så lätt att vara positiv jämt.
särskilt inte idag.
vissa dagar är det faktiskt inte lätt att hålla fasaden uppe.
ibland rinner det över.
ibland blir det bara för svårt att acceptera saker som man inte kan påverka.
det går inte att spola tillbaka tiden.
suck.
imorgon är det fredag. det blir i alla fall en bra dag.

speedad.

vaknade av att jag mumlade om ventriklar, brocas område, associationsareor,
pre- och postganglionära neuron, och.. aa, illa så det räcker.
ny dag och det är råplugg som gäller. och packa i lägenhet. och träning.
idag blir det autonoma nervsystemet, sensorik och högre funktioner som gäller.
yes.
lyssna på lite musik också. typ when we were winning. bra låt.
är nog lite speedad, du kan ha rätt. som vanligt.
and i can't get you out of my head.

hitta orken.

du tror att jag är rädd för att lyckas.
låter himla konstigt tycker jag. och onödigt.
jag har tydligen satt =-tecknet fel också, för många år för tidigt.
det är ju inte samma sak längre. varför lät jag det bli så?
ska försöka plugga ett tag nu. helst vill jag sova, jag är dödstrött.
har man tenta så har man.
lev i nuet, fokusera på det positiva!
tyckaomtyckaomtyckaomtyckaom. dig.
inte långt kvar till sommaren.
PLUGGA NU! det ska gå bra. positivt.
jag ska klara det här.

you make me feel alive.

har upptäckt att jag har svårt att njuta av att bara ta det lugnt och vara,
jag blir extremt rastlös och ängslig.
jag börjar städa. och plugga. en lördagkväll. omg.
samtidigt går jag alltid och längtar efter lugn och ro. hm.
har fått dille på the black eyed peas.
har extrema shoppingbegär.
känner för en ordentlig utgång och dansa järnet.
känner ett stort behov av att bli omsluten av dina armar.
känner mest för något roligt och galet.
ser fram emot tackfesten!

a.p: "vaaa?! den är borta! neeeeeeeeeeeeeej!"
e.k: kramp i magen
må bra.

hey, soul sister.

må bra, låt lyckan leda vägen.
jag har märkt att jag har oerhört lätt för att inspireras av en viss grupp människor.
dom har till synes vanliga liv, men har den här "må-bra-känslan" varje dag (nästan)
dom sitter inte och funderar över vad de behöver för att må bra - dom gör det istället.
dom njuter av livet och ser till att vara lyckliga varje dag. dom är bra på det.
nu säger jag inte att jag är en olycklig krake som sitter missnöjd med mitt liv, för så
är det absolut inte.
däremot känner jag att faktiskt kunde oroa mig lite mindre, bli säkrare på mig själv,
lita mer på min förmåga, och våga leva ännu mer i nuet. slippa känslan av att jag är
så begränsad, för kanske är det jag själv som begränsar mig mer än andra?
det är ju trots allt jag själv som bestämmer i mitt liv, jag ska leva mitt liv.
nu är det dags att läsa lite om övre extremitetens anatomi. sen gym. sen neuro-
biologi. sen kommer min sol. sen ska vi till bäx. med de andra knasbollarna.
tonight's gonna be a good night!
Må bra på hög nivå:

livet rullar på i egen takt.

gud, är helt förstörd i huvudet efter flera timmars pluggande.
det lustiga är att ibland när man har suttit så himla länge,
så kan man ändå inte känna att man har lärt sig något.
okej, lite har jag lärt mig idag, men med tanke på tiden..
nu ska jag i alla fall släppa det för idag och laga mat med
pappa, innan det bär av till beccus baccus.
inte långt kvar till flytt. hjälp, jag har ju inte packat alls mycket!
inte långt kvar till första tentan, hjälp, hjälp!
inte långt kvar till sommaren, yes yes!
dock har den sina nackdelar. jag vet någon jag kommer att
sakna väldigt mycket.
då har jag också en del att fundera över och ta ställning till.
och innan sommaren ska jag banne mig ha hittat tillbaka igen!

nämen titta.

går fick jag en riktig wow-känsla, och en stark känsla av
stolthet över mig själv vid dissektionen.
jag vann över rädslan, åtminstone den här gången. yeah!
idag har jag också hämtat ut min mobil
hos polisen, som blev snodd i fredags.
den har sett bättre dagar dock.
anna tjockis sär svensson är ju hemma
också, fantastisc four är åter komplett.
det är faktiskt ganska mycket må bra
på det här.
plus att vi ska bli rika på kukrea. det är grejer det!
nu ska jag bara kämpa med neurobiologin.
snart tenta. isch!

det löser sig.

ni gör det alltid lite lättare,
vad skulle jag göra utan er?
och kanske har jag ändå fel
om dig, om oss,
fast på ett väldigt bra sätt?
går till sängs något lättare
i alla fall.
det finns ljusningar :)

gräv upp mig.

att det kan gå så snett, att det kan bli så himla fel.
att så himla mycket kan gå snett samtidigt.
det värsta är att den jobbiga känslan ligger kvar som
en tung blöt filt över bröstet.
ett litet tryck hela tiden.
ångest kallas det.

skruv lös.

hyllning till lösa skruvar,
och för vänner som tappar saker.
typ sylt och cola.
för vänner som skickar roliga sms,
för vänner som snart kommer hem.
snart kanske en hyllning till mig själv också.
heja mig, det här vill jag klara!

is it love?

ehm, ja. sånt som händer. eller?
ett sms från en vän värmde,
ett telefonsamtal från en gammal tränare stärkte,
och en hand i min nacke som lugnade. din hand.
nederlag behöver inte alltid vara så tungt, åtminstone inte så länge man inte är ensam.
men jag önskar att jag visste vad du tänker och känner.
håller du tillbaka lika mycket som jag?
det är något jag saknar, något viktigt.
vad är vi rädda för?

det ska va gött o leva..

ibland behövs det så lite för att livet ska kännas jävligt underbart.
och så har jag ju lättare att känna så i vissa människors sällskap.
en trip från vardagen har verkligen gjort mig gott.
det har tyvärr också gjort att jag inte har pluggat någonting,
vilket gör att det får bli uppesittarkväll med neurobiologi ikväll/inatt.
jag har laddat med redbull och chips, en bra början.
dock kanske jag inte ska sitta och pyssla med allt annat förutom att
plugga, då lär jag få sitta hela natten.
inte okej när man ska upp 06.00 nästa dag och gå i skola och spela
match.
så kan det vara ibland!
jag är glad och nöjd, resten löser sig!

RSS 2.0