=)
Jag är så glad att jag börjar hitta tillbaka igen. Jag är glad för att jag faktiskt är glad. Jag är trött, men glad.
i like this feeling.
=)
håll ut.
Förutom att träna har jag gått på stan med Karin. Ingen superlång runda, snarare en kortare jakt efter skor. Jag hittade äntligen skor också, tack så mycket. Dock inte praktiska vinterskor. Skitsamma.
Svenskaprov imorgon, stort hurra. Orkar inte plugga på det. Läser igenom det imorgon. Har viktigare saker att göra. Jag måste klura ut hur jag kan se United spela på datorn. Hm.
Älskade ängel, bli frisk, frisk, frisk!!
Och du, tjockis, skolan är skit och piss, och ännu värre blir det när det kärvar. Men du är ju trots allt du, så du kommer att klara igenom det. Håll ut, snart är det lov. Då är det mer tid till tjockisar och annat skoj. Du är världens bästa tjockis, hoppas jag får se min superpositiva och glada tjockis snart igen <3
Tjockisskaran
trött, kallt, frågetecken.
Var ute på en iskall promenad med vovven och Karin förut. Tänkte dock inte så mycket på kylan i hennes sällskap. Tack så mycket för att du följde med Karin, alltid lika trevligt att prata med dig om precis vad som helst <3
Beccaaa, se till att bli frisk snart. Mig saknar dig. M vill ha sin S. Men på lördag kommer vi till dig vare sig du är sjuk eller inte, så det så. Hoppas Anna inte ska till landet, så blir det vi fyra - precis som det ska vara.
Är lite trött faktiskt. Av någon jävla anledning vakna jag halv fem imorse och låg vaken en timme. Det berodde knappast på att jag gått och lagt mig tidigt, för det gör jag aldrig. Min kropp kände väl för att sova fem timmar. Men skumt att jag är vaken en timme, och sen somnar om. Inte kul att gå upp sen, inte alls.
Tre gånger på tre dagar. Rekord. Vet inte vad jag tycker om det. Kanske därför jag säger "kanske" hela tiden. Jag vet ingenting. Jag tror jag tycker om det. Samtidigt inte. Jaja, ska göra som smarta RebbanK sa: ta det som det kommer.
Nej nu ska jag fanimig vara lite duktig och plugga, så jag kan gå på stan sen med gott samvete.
jag tycker inte om.
Förkyld och jävligt. Röd och jävlig. Tungt huvud. Förjävligt deprimerande lägenhet. Och en massa jobbiga känslor. BeccaK, vi mår dåligt tillsammans <3
varm, trött.
Jag kastar pil i min kuvös
och så odlar jag min rädsla
ja, jag sår ständigt nya frön
och i mitt växthus är jag säker
där växer avund klar och grön
jag är livrädd för att leva
och jag är dödsrädd för att dö
men älskling vi ska alla en gång dö
ja, vi ska alla en gång dö
ja, vi ska alla en gång dö
- ´kent <3
Trött. Trött. Varm, varmt. Jag är varm, det är varmt. Jag är trött i kroppen för att jag har tagit ut mig.Jag är trött på grund av sömnbrist. Upptäckte till min förskräckelse igårnatt när jag skulle lägga mig att min dörr helt plötsligt lyste med sin frånvaro. Jävlarna hade stulit min dörr. Och inte kunde jag sätta tillbaka den. Så jag vaknade till jävla helvetes tredje världskriget där nere när dom slet och slog sönder golv därnere. Jag fick sex timmars sömn istället för planerade underbara åtta och en halv. Jag vaknade och var arg, på helt fel sida.
Dagen i skolan har varit okej. Vet inte vad man ska säga om den. Konstig på något sätt. Som om det inte alls hände någonting. Direkt efter skolan tog jag bussen till vilbergen. Där sprang jag. Sprang, sprang, sprang. Det var inte alls behagligt, det var inte roligt, det var jobbigt, men det var något jag ville. Jag vet, jag är sjuk. Inget nytt.
Att sedan släpa sig hem med ett par ben som sprungit elva jävla kilometer med en tung väska bestående av tusen skolböcker och träningskläder var ingen höjdare. Helt seg i hela kroppen, men framförallt huvudet eftersom att kostintaget inte varit perfekt idag. Hemma däckade jag i soffan.
Jag är varm. Jag är trött. Jag har kent. Kent, älskade kent. Jag är helt slut. Jag har musik. Älskade musik. Vänner, älskade vänner. Imorgon kan bli trevligt. Det blir det förhoppningsvis.
Varm, trött, varm, trött.. ska försöka sova. Läsa Min vän Leonard, av superstarka James Frey.
i've a bad feeling.
Hm, det höll ju länge. Vad bra jag är, inte. Svag, svag, svag. Just det, positivt tänkande. Tänk på något som gör dig lycklig, tänk på kent-konserten, tänk på goda minnen och människor du tycker om.. mmm, såja. Lite bättre i alla fall.
Gud, jag vill bara spy. Spy för att jag faktiskt mår illa, men också spy på skolan som är piss, spy på allt jag måste göra men som jag inte orkar, och spy på vår familjs sabla otur.
Idag har dom tagit bort golven på övervåningen. Ganska tomt här uppe nu, har min säng i mitt rum, Anna har sin säng, och så har vi skrivbordet med datorn där tv:n stod förut. Sedan är det tomt, så när på en högljudd och värmespridande fukt-sugar-grej-fucking-maskin. Vaknade och fick äta frukost i främlingars sällskap, kul kul i morgonfrillan och jordens största ringar under ögonen. Åt snabbt och flydde till KarinK, som jag spenderat i stort sett hela dagen med. Mycket skratt, lite vettigt gjort, god mat lagad, tröga frågor, tröga försök till att verka smarta. That's just us.
Det här känns inte bra.
trotsa, stå emot, håll ut.
Igår ringdes jag hem av min syster, det var bråttom bråttom. Kommer hem och öppnar dörren till världens stank och kaos. Vatten, vatten, mängder med vatten i hela lägenhet, grus i hela lägenheten, växter och haldöda, sprattlande fiskar på golvet. I helgen hade vi precis fått igång vårat akvarium igen, pappa hade lagt ut massa pengar och tid för att få det så fint. Men så självklart går det sönder, på något jävla vänster. 375 liter akvarievatten
i hela jävla lägenheten. Mer än vad det rymms i ett fucking badkar. Olyckligt nog hade vi akvariumet på övervåningen, vilket medförde att både över- och undervåning tog skada. Vi måste byta ut varje golv, kanske att köksgolvet klarar sig. Riva upp skadade delar av väggarna. Fixa förstörda tapeter. Det kommer att ta ca 2 månader alltihop. GUUUUD vilken MYSIG jul det kommer att bli, med uteblivna golv och en massa sega hantverkare, buller och brak. FAN, FAN, FAN. Så imorgon ryker golven på övervåningen, alltså ska allt bort som vi inte "nödvändigtvis behöver". Dom kommer 07.30 imorgon, den dagen då jag faktiskt börjar skolan 15.00. Sovmorgon? Nae, vill jag ha det måste jag hitta någon att våldgästa.
Till råga på allt mår jag pecka, ont i halsen, huvudet är tungt, jag är varm och trött. Orkar inte plugga. Orkar inte packa ner mina saker. Orkar inte ta reda på om jag kan sova någonstans.
Hör visst att matchen har börjat igen. Sverige slarvar hit och dit och har bara 1-1 mot Lettland. Någon som är förvånad? Inte jag i alla fall. Men kom igen Sverige, jag hejar på er ändå. Särskilt Zlatan <3
Min nya filosofi fungerar ibland, ibland inte. Bättre än förut i alla fall. Bättre men inte bra. Men bättre är bättre än dåligt. Trotsa, stå emot, håll ut. När jag tror att jag inte klarar det, håll ut. Fokusera på lyckan. Hör musiken. Kent, kent, kent, älskade kent som räddar mig.
Kontrollera genom att släppa kontrollen. Lös dina problem genom att glömma att de är problem. Ta itu med dem och världen och dig själv med tålamod, enkelhet och medkänsla. Låt tingen vara, låt dig själv vara, låt allting vara och acceptera det som det är. Inget mer. Inget mindre. Inget mer.
Vettigt.
kent.
Kent i hela mitt hjärta, i alla mina sinnen, varje nerv, varje cell, varje droppe blod, varje tanke, överallt. Fyll mig, fyll mig för fan. Ta mig tillbaka, tillbaka till lyckan. Jag vill höra allt igen, igen, igen, skrika och sjunga med för full hals igen, igen, igen, höja armarna, klappa händerna, skrika och fyllas av Jocke Bergs underbara röst, Samis, Martins och Markus underbara gitarrer, trummor, rubbet. Jag vill ha mer Kent, fyll mig, ge mig.
Vy från ett luftslott, Berlin, Max 500, 400 slag, ååå jag vill höra underbara introt med de underbara trummorna till underbara 400 slag, Columbus, Revolt III, Pojken med hålet i handen, LSD, någon?, Generation EX, Musik non stop, Kärleken väntar, Ingenting, Ensammast i Sverige, Ansgar&Evelyn, Elefanter, Saker man ser, 747, älskade jävla 747, Vinternoll2, Mannen i den vita hatten (16 år senare), och jaa, jag minns inte allt. Jag vill bara höra mer, mer, mer.
Ååååh, jag vill höra dig sjunga Jocke, sjunga dina underbara texter, din underbara poesi och lyrik, jag vill höra din underbara röst. men ingen är där när, jag vänder mig om... Jag finns här för dig... Och som jag önskar att du var här nu, jag vill bara höra dina hjärtslag... Du stod i givakt med din rygg rak och tog fyrahundra slag... Så håll mig hårt, håll mig älskling nu... och när du i 747 sjunger: "Ni håller oss vid liv", och vi i publiken bara sjunger tillbaka och vet att alla menar det med hela sina hjärtan.
Tre meter från scenen, tre jävla futtiga meter från världens grymmaste människor som spelar i världens grymmaste band. Tre fucking meter från Sami Sirviö som är så jävla cool och som spelar gitarr som en gud och verkligen ser ut som en gud när han spelar. Tre fucking meter från min älskling, min gud, min hjälte Joakim Berg. Jag skiter fan i om du är 37 år Jocke, jag älskar dig och vill gifta mig med dig. Din röst är den finaste jag hört, dina texter är dom underbaraste jag har lyssnat till, och att se och höra dig sjunga ger mig rysningar. Du rör dig så jävla hett, du får igång hela publiken, du sjunger av hela hjärtat och man bara vet att du menar varenda jävla ord du sjunger. Som du sjunger i Berlin; Du är liv. Du är liv, liv, liv, starkt levande och du ger mig liv och lycka.
Tänk att denna samling människor, Joakim Berg, Sami Sirviö, Martin Sköld och Marus Mustonen, denna grupp, Kent, kunde ge mig så mycket på två timmar. Det här har varit det sämsta året i mitt liv, men dom gav mig bästa kvällen i mitt liv. 2007-11-17 - den bästa kvällen i mitt liv. Jag har aldrig varit med om något häftigare. IGÅR VAR JAG LYCKLIG FÖR FÖRSTA GÅNGEN PÅ MÅNADER, och det är tack vare Kent.
Vid din sida, är jag säkerheten själv.
Jag älskar, älskar, älskar. Ta mig tillbaka. Vore jag någon annan än jag skulle jag vara så jävla avundsjuk!
keeeeeeeent, snart äre dags!
Herregud, nu är det två timmar kvar till att jag och sis står i kön, tre timmar kvar till insläppet och fyra timmar kvar till att Kent ska börja spela!!!
Vi är i vår morbrors lägenhet på söder i Stockholm. Vi var nog bland de yrare resenärerna i Stockholm, men whatahell vi hittade ju tillslut. Sedan har vi spelat guitarr hero, slappat, varit ute och ätit (+ yrat runt efter matställe i hundra år). Snart ska vi gå, iiiiih.
KOMMER BLI SÅ JÄVLA UNDERBART!!!
imorgon...
Är det Stockholm, globen och KENT som gäller!!! Jag och sis, och älskade, älskade, älskade och bästa KENT!!!!
Tack Anna&Karin för ikväll =)
positiva jag.
Sista dagarna har känts snäppet bättre. Vet inte om det beror på att jag inte har behövt tänka på mina ledsna tankar om fotboll, eller om det kanske beror på att jag har varit mycket med mina vänner och skrattat mer. Något är det, och det är jag glad över.
Jag ska fixa det här. Jag blir ju vad jag tänker, right?
it's kind of sad.
Idag var i alla fall en bra mycket bättre dag än igår. Skrattade mycket med tjockisarna, kändes som old times. Det ska vi fortsätta med tjejor. Oss ska vi ta vara på <3 Har även pluggat lite på engelskan (jävlabajsjagkanintepratamedaccent), läst underbara James Frey's Tusen små bitar, och tränat. Få saker går upp mot den där kicken jag kan få när jag springer, eller den underbara känslan av att vara fullständigt slut i varenda muskel, varenda nerv och varenda cell. Den underbara känslan att koppla bort omvärlden och slippa tänka. Men det är inte ens hälften så underbart som att göra någonting bra på en fotbollsplan...
Bäst för dig att du inte gör mig besviken nu. Jag och förväntningar = oftast ingen bra kombination.
Snart ska jag se älskade remember the titans.
tears don't dry on their own.
Inte kan jag tolka drömmar i alla fall. Jag trodde poängen var att jag klarade av att klamra mig fast, trots att jag faktiskt ramlade. Men kanske betydde att när man har ramlat så har man ramlat, och att man kan klamra sig fast hur länge som helst, men man kommer inte upp förrän man förstår hur.
Inte heller denna kväll blev som tänkt.. skitsamma. Mer tid att försöka förstå mig på vinklar istället. (= mer tid till att slösa bort tid på film etc.).
DU GÖR MIG GALEN, GALEN, GALEN!!!
we'll see.
Blä för att det skiter sig ikväll, jag hade verkligen sett fram emot det. Blä för att jag har en miljard saker att ta ställning till som jag inte vet hur jag ska göra med. Blä för att du påminner mig om det. Men inte blä för att du bryr dig och försöker hjälpa mig. Låt mig bli helt frisk, då ska det satsas, satsas, satsas!
Skönt att lite andra sker är utredda.. känns det i alla fall något bättre.
Ikväll ska jag och sis ut och äta, hon bjuder mig. Gulliga hon <3
saved.
Imorgon är det fika på stan som gäller med efterlängtade Ullis. På kvällen är det lagfest, och då ska vi göra oss iordning och sånt hos Becca innan. De människor jag älskar mest i hela världen under ett och samma tak, me like. Bäx, Käx, Anna-Tjockis och Ellen, ni gör livet värt att leva <3
rädd.
Jag är rädd för jag vet inte hur det här slutar.
vackert zlatan.
Mitt i all olycka råkade tv:n stå på och visa Inter spela. Helt plötsligt får Zlatan bollen, och i en blixtsnabb vändning gör han bort flera av Moskvas backar, sedan dyngar han distinkt in bollen otagbart i krysset. Så JÄVLA LÄCKERT, han är så jävla grym, grym, grym!!!
cp:at.
Allt känns så cp:at, och det känns som att jag bara gör fel hela tiden, vad jag än gör. Igår var en riktig pissdag, och den där jävla tretimmars handledarkursen som centrala hade gjorde bara allting så mycket bättre (so not). Min älskade skit går ut över andra, och snart är jag inte förvånad om alla ber mig dra åt helvete.
Idag har varit en skum dag. Först vaknar jag av att regnet piskar mot taket, och nästa gång jag vaknar så snöar det som bara fan. Enda lektionen var fotboll idag, kallt som fan vill jag lova. Vi spelade mest bara doppboll, det var kul, men svårt, halt, kallt och jävligt. Efter det har jag bara tagit en lång dusch, sett film och gjort ingenting. Ska plugga lite nu och sedan hitta någon bussjäkel eftersom att det är för kallt för att cykla till gymmet. Där väntar mitt älskade löpband...
Ovanligt? Nae. Jobbigt? Som fan. Lägga av? Omöjligt.
jag är ingen struts.
Jag vet ingenting, varken vad som är bäst eller vad jag vill. Jag blir så jävla förvirrad över att jag får höra olika saker, jag blir så arg och ledsen på det som händer.
Det enda jag vet är att jag måste kämpa på. Det gör jag. Men det är motigt. Jag vill bli struts och begrava huvet i sanden. Gömma mig tills allt har ordnat upp sig. Men så enkelt är det inte. För jag är inte en struts.
fan.
Dagens spontana grej var en hockeymatch med lillebror, gudmor, gudfar, kusin + kusinbarn. En underhållande match där Vita Hästen vann med 3-2 mot Väsby. Kul kul, men usch vad kallt det blev i sista perioden och jag fryser fortfarande som en stackars sate.
Hög, dundrande musik... hjälper lite. Men inte mycket. Jag är arg, ledsen, besviken. FAN rent ut sagt. Fan ta dig, och fan ta allt som är skit i mitt liv. Fan ta mig själv som är så hopplöst svag och värdelös, fan ta allt som gör att mitt liv ser ut som det gör.
Jag vill bara ge upp och skita i allt.
sorg och kärlek.
Jag har en massa jobbiga tankar i huvudet. Jag vill springa, jag vill spela fotboll, jag vill träna, jag vill köra skiten ur mig. Jag vill köra skiten ur mig, bara få slut på tankarna. Och ta bort det där.
Idag är sista dagen på lovet. Imorgon börjar skolan igen. Blä. Jag vill ha jullov.
Tack älskade Bäx för en riktigt bra lördag <3
i can't explain why it's not enough.
Idag var en sån dag då typ allting gick fel, till och med en massa jävla småsaker. Hunden bara bråkar och bråkar, riktig pain in the ass. Jag vill inte ha hund, jag vill ha massa söta kissemissar. Precis när jag gick ut för att cykla iväg till gymmet, trött och sur på hunden, så börjar det regna. Att mp3:n gått sönder är nog bland det värre. Inte nog med att viktiga saker inte längre funkar för mig, nu ska även alla småsaker också gå fel. Halleluja, gud älskar mig.
Som vanligt är det vänner som räddar mig. Becca och Anna kom hit på kvällen. Dom var snälla nog att inte skratta åt mitt hyperkrulliga hår. Världens minsta lockar, snyft. Vi gick ut och åt, sedan skulle Bäx med Käx till Linköping. Anna och jag gjorde marängswiss, kolaspecial, och såg på goal två. Jag somnade och skivan ville inte funka så slutet fick inte Anna se. Någon som är förvånad?
Imorgon ska tjockisarna på tågutflykt. Vi passade på eftersom att jag ska till Aktiva Rehab i Linköping (låter läskigare än vad det är) på lite skoj (inte alls) sjukgymnastik. Så vi ska väl gå en sväng på stan, äta något och bara ha trevligt. Sedan ska vi hem och göra något. På kvällen är det i alla fall Thank God It's Friday Dans, ska bli kul att se Anna eftersom hon förmodligen lär vara sämre än mig (ta inte illa upp rara tjockis, jag gillar dig ändå).
varför blir det bara så feeeeel? jag är så otroligt hopplös. tragisk. misslyckad. klarar inte ens av att vara normal mot andra människor längre.
Det här räcker inte för mig. Jag vill så mycket mer.
