hopp.

ett nytt hopp tändes idag.
mitt hjärta spricker av glädje om det verkligen är sant.
det är livsfarligt med förväntningar, men jag kan inte låta bli att hoppas och tro.
iiiih!
 

krabi, thailand.

i nio dagar har vi varit i thailand. fem kvar tills vi åker hem.
vi har klarat av en jävligt lång (men tack och lov inte så läskig) flygresa.
vi har ätit så himla mycket gott, där pad thai, fried rice pinapple med kyckling, vårrullar med sötsur sås och banana pancake tillhör mina favoriter. äter jag inte mat äter jag frukt och m&m's i mängder.
vi har badat, bränt oss på solen och manneter, snorklat, åkt båt, shoppat, åkt in till krabi town som visade sig vara en besvikelse, tränat på ett nyöppnat och fräscht gym vi har hittat här och slappat en hel del.
bra semester helt enkelt.
här skulle jag kunna stanna, länge.
 
 
'
 

en dag.

imorgon blir det officiellt,
jag är färdig sjukgymnast.
det ska firas och jag ska vara glad
så det så!
 
jobbångest och separationsångest får jag ha en annan dag.

slå mig, förstör nånting, jag överlever.

skulle behöva någon som bankar lite vett i mig.
jag ska vara GLAD och STOLT som tar examen och blir färdig sjukgymnast, oavsett om jag har jobb eller inte.
inte deppig.
ska det vara så förbaskat svårt?
 
har spenderat hela förmiddagen hos t på ryggcity idag. har skrattat, undersökt & behandlat patienter, och glömt bort allt som är skit i min lilla bubbla där jag faktiskt vår vara sjukgymnast, även om jag inte är anställd.
pengar eller inte, jag får ju åtminstone göra det jag älskar.
 
eftermiddagen spenderades med tvätt, depp, nederlag, somna på soffan, fixat bildspel och annat till lördag och sedan sprungit på envist och tog årsbärsta på milen. den satt jäääkligt fint.
 
snart, snart, snart får vi fira ihop. sen skiljs vi åt. fy fan vad fina minnen vi har ihop.
från examenssittningen:
 
 
 
 
 
 
 
 

känslostorm, psykbryt, berg- och dalbana.

stabil är inte rätt ord för mig just nu.
tre dagar kvar till examen, fyra till thailand.
leta jobb, leta lägenhet, förbereda examen, förbereda resa, praktisera, träna, spela fotboll.
trots all sysselsättning så kan jag inte trycka bort ledsna tankar och känslor.
om tre dagar är det slut. mina tre bästa år, där jag har lärt känna så fina människor, fått lära mig så mycket och haft en så varierande och rolig vardag, har nått sitt slut.
klassen splittras, och en av mina närmsta vänner flyttar tillbaka till småland.
dessutom hatar jag avslut.
jag ska avsluta den bästa perioden i mitt liv, samtidigt som jag inte har ett skit att se fram emot mer än arbetslöshet.
jag har klarat mina studier galant och har fått ihop 180 hp.
men fy fan, just nu är jag inte det minsta glad över att ta examen.
inte alls.

it's time for celebration.

jag blev just godkänd på den allra, allra, allra sista uppgiften på sjukgymnastutbildningen.
jag är K L A R.
åtta dagar fram till examen, sedan är det officiellt: jag är sjukgymnast.
åtta dagar som ska spenderas med både avkoppling (jag behöver det!), jobb- och lägenhetssökande, sista förberedelser inför resan, fotboll och umgänge med nära och kära.
imorgon är det examenssittning, då ska vi FIRA!
 
 
 

för mycket och för tomt.

huvudet hänger inte riktigt med.
tankarna tar plats före sömnen
söka jobb, jobb, jobb
springa, hoppa, lyfta, ta i, svettas,
tänka, längta, hoppas, oroa sig.
 
det är så mycket på en gång, samtidigt som det känns så tomt. snart är det slut och tryggheten försvinner. kvar är bara oron för vad som komma skall.
 
är så trött, på så många sätt.
 
 
 
 

bästa.

min räddare i nöden. älskar dig
 

grå.

första januari tjugohundratretton.
och jag vill bara gräva ner mig.
imorgon är jag kanske normal igen.

RSS 2.0