emma.k

Saker och ting är på väg att lösa sig för mig, tror jag. Jag drar steg för steg ner på träningen, jag försöker att fokusera på det som är positivt, jag försöker att stänga av ångesten som kommer när jag är själv och när jag inte tränar, jag försöker hålla mig sysselsatt, jag försöker fokusera på saker jag ser fram emot, och jag är på väg att känna mening med livet igen. När fotbollen lossnar kommer nog det mesta andra att lossna, faller sig ganska naturligt.

Orättvist nog så har mina vänner det tufft och jävligt nu, bara för att jag är på väg att ta mig ur min långa, alldeles för långa, tuffa och jävliga period. Jag vill bara säga till er att ni var anledningen till att jag inte klappade ihop helt, trots att jag var nära. Ni var det enda ljuset jag hade, och det var ni som hjälpte mig att få hjälp. Jag hoppas att ni också ser vår starka och speciella vänskap som ett ljus i mörkret. Vi har ett särskilt band till varandra, och det finns inte bara där när allting går lätt och är roligt, utan det finns också där när allt annat känns skit. Vi har varandra, och det är i alla fall jag evigt tacksam över. Jag finns alltid här för er, ifall ni vill det. Jag är skyldig er hur mycket som helst efter vad ni har gjort för mig. Jag hoppas bara att jag ska räcka till för er. Jag älskar er obeskrivligt mycket och hoppas att vi snart tar oss ur det här tillsammans.

Alltid vi <3