emma.k

vissa stunder mår jag så bra.
jag mår bra när jag spelar fotboll med tjejerna i eneby bk.
jag mår bra när vi äntligen träffas vi fyra, och bara umgås. att-göra-innan-man-dör-listor, ananasutflykter, och fruktstund gör det inte sämre.
jag mår bra när det känns bra här hemma.
jag mår bra med joel, när jag är i hans famn och kan släppa allt.
jag mår bra när jag faktiskt kan känna mig nöjd med mig själv.
jag mår bra när jag kan stänga av.

vissa stunder mår jag inte alls bra.
jag tycker inte om att jag måste krypa på tå.
jag tycker inte om att vara på min vakt hela tiden.
jag tycker inte om att jag går och oroar mig för oss.
jag tycker inte om det som har hänt. det har hänt alldeles för många gånger, alldeles för många år. jag står inte ut med det längre.
jag tycker inte om att jag inte vågar lita på någon eller något till 100 %.
jag tycker inte om att tankarna maler sönder mig.
jag tycker inte om när jag känner efter och blir orolig.
jag tycker inte om att jag inte tycker om mig själv om jag inte tränar.
jag tycker inte om att människor jag brytt mig om har försvunnit.
jag tycker inte om när det blir för mycket och jag inte kan stanna tiden.
jag tycker inte om när jag vill gråta, utan att förstå varför.
jag tycker inte om det som hela tiden finns i mitt undermedvetna.
jag tycker inte om mina drömmar.
jag tycker inte om att vara rädd.

jag är rädd varje dag. och jag hatar det.


utan er spelar ingenting någon roll, då kan jag likagärna gå och dö.