unfair.
midsommar spenderades i trevligt sällskap. största missen var att tjockisen nr.1 inte var där. men kvällen slutade bra ändå :)
ikväll har jag varit hos becca med de andra tjockisarna. jag var visserligen sjukt seg och trött, och det enda vi egentligen gjorde var att laga mat och se matchen (jävlaskitryssland).. men ändå var det en riktigt bra kväll. varför behöver jag ju knappast säga. reka, true love!
nu tänkte jag egentligen skriva en liten bön till gud för en väns räkning, men så kom jag på att jag inte tror på gud. och om han nu finns så är jag arg. för jag är arg för att dåliga saker ska hända bra människor. min bästa väns mamma dog i cancer, min pappa får leukemi, min pappa förlorar två av sina systrar, en vän till mig drabbas av anorexi, en annan vän som redan har det jobbigt så att det räcker blir skadad. livet är orättvist, jag ja vet, men jag blir så trött på det!
om det skulle finnas någon rättvisa här i världen skulle karin kling få spela fotboll igen. hon är bland de bästa människor på denna jord. hon skulle aldrig, aldrig, göra någon ledsen. hon skulle aldrig göra en fluga förnär. hon bryr sig om människor. hon är egentligen en solstråle och riktigt glädjespridande person. men nu är hon där jag också har varit, nämligen i ett jävla helvete. ett mörker där man är desperat efter svar, men aldrig hittar några. varje eviga dag är en ovisshet och en längtan efter något som känns allt längre bort. karin kling är inte bara en riktigt duktig fotbollsspelare som jag längtar att få spela fotboll med, hon är också en riktigt bra människa som förtjänar att må bra. hon förtjänar att kunna göra det hon älskar. så nu du gud, bäst för dig att du gör henne bra innan jag blir skogstokig! och karin, under tiden fortsätter du att kämpa. du har tre tjockisar vid din sida och du vet att vi kommer att stötta dig till max genom allt.
ja, det var väl det. nu ska jag sova, så att jag orkar träna imorrn bitti!
ikväll har jag varit hos becca med de andra tjockisarna. jag var visserligen sjukt seg och trött, och det enda vi egentligen gjorde var att laga mat och se matchen (jävlaskitryssland).. men ändå var det en riktigt bra kväll. varför behöver jag ju knappast säga. reka, true love!
nu tänkte jag egentligen skriva en liten bön till gud för en väns räkning, men så kom jag på att jag inte tror på gud. och om han nu finns så är jag arg. för jag är arg för att dåliga saker ska hända bra människor. min bästa väns mamma dog i cancer, min pappa får leukemi, min pappa förlorar två av sina systrar, en vän till mig drabbas av anorexi, en annan vän som redan har det jobbigt så att det räcker blir skadad. livet är orättvist, jag ja vet, men jag blir så trött på det!
om det skulle finnas någon rättvisa här i världen skulle karin kling få spela fotboll igen. hon är bland de bästa människor på denna jord. hon skulle aldrig, aldrig, göra någon ledsen. hon skulle aldrig göra en fluga förnär. hon bryr sig om människor. hon är egentligen en solstråle och riktigt glädjespridande person. men nu är hon där jag också har varit, nämligen i ett jävla helvete. ett mörker där man är desperat efter svar, men aldrig hittar några. varje eviga dag är en ovisshet och en längtan efter något som känns allt längre bort. karin kling är inte bara en riktigt duktig fotbollsspelare som jag längtar att få spela fotboll med, hon är också en riktigt bra människa som förtjänar att må bra. hon förtjänar att kunna göra det hon älskar. så nu du gud, bäst för dig att du gör henne bra innan jag blir skogstokig! och karin, under tiden fortsätter du att kämpa. du har tre tjockisar vid din sida och du vet att vi kommer att stötta dig till max genom allt.
ja, det var väl det. nu ska jag sova, så att jag orkar träna imorrn bitti!
Kommentarer
Trackback
