stor och fet suck.
jag var verkligen glad när jag kom hem från träningen. träningen var inte bara rolig, utan jag kände mig faktiskt mer nöjd med min egen instats än vad jag varit på länge. när jag cyklade hemåt kände jag mig till och med positiv till allt jag har att göra och peppad till att åka hem och plugga.
väl vid datorn slog humöret snabbt över. ni vet den där känslan när man har mycket att göra och hur jobbigt det då är när det går knackigt med ett av de större och viktigare arbetena och känslan man får när man äntligeh hittar flytet och skriver en massa. man är jättenöjd och lättad efteråt. men känslan man har när man upptäckt att det man skrivit är borta känns så jäkla mycket mer - värre också! visst, nu var inte hela mitt arbete borta. däremot saknade jag över en sida som jag lyckats skriva ihop på diskussionsdelen (den svåraste såklart). i ett vanligt läge kanske det bara är att sucka lite åt. nu blir jag bara arg, för jag har inte tid med sånt här! fan också.
egentligen har jag inte tid att skriva blogg om att jag inte har tid heller. det skiter jag i, för just nu är jag så satans irriterad. blöh.
så. nu ska jag skriva på mitt arbete om global uppvärmning. igen. heja mig.
