så nära får ingen gå.
när det kommer till kritan är det alltid svårt. jag vet vad jag vill, men det finns en spärr. det är svårt att vända ryggen till något man verkligen håller av. det är svårt att tacka ja och gå in helhjärtat för något när hjärtat inte riktigt hänger med. jag vet vad jag vill, jag vet bara inte om jag kan. lögn, trots tvivel vet jag att jag kan, givetvis. det är bara vemodigt och svårt.
jag vill ha bort klumpen. den trycker och gör ont. jag vet bara inte hur den försvinner. jag vill göra allt bra igen. tillvaron just nu är ostabil. jag tror att det beror på yttre omständigheter, det ständiga tumultet och kaoset som råder. saker som förändras, nytt och gammalt. oro och rädsla. vad kan man veta säkert och inte? vad vågar man lita på? hur vet man att inte allt bara blir fel? mamma tror inte på yttre omständigheter, utan det motsatta. jag blir arg bara jag hör det och säger emot. först nu slår det mig att allt självklart har ett samband. det är en kombination, det är ju alltid en kombination. måendet är en cocktail, en mix av många ingredienser.
i'm sorry, i can't. just.. let it be
Jag vill ha din ryggrad här
Fäst den i mig
Jag är alltid tryggast när
du är en liten bit ifrån
en rörelse i ögonvrån...
en rörelse i ögonvrån..
Lägg dig ner i gräset nu
Du är så varm här
Jag vill ha min tunga där
du är, så nära att du blir våt
men så nära får ingen gå...
sä nära får ingen gå, så nära får ingen gå.
Lägg dig ner precis
som du alltid gör när
Jag vill ha min tunga där
du är, så nära att du blir våt
men så nära får ingen gå...
så nära får ingen gå....
så nära får ingen gå,
så nära får ingen gå,
så nära får ingen gå
