emma.k

jag är trött, det har varit en lång dag bestående av plugg, gym, bilkörning och släktkalas (ja, igen). nu sitter jag och pustar lite på msn och facebook, tänker på morgondagen då mammas och mitt nya liv börjar. absolut noll sötsaker på 10 veckor (alltså fram till jul), vilket är mitt motionsprojekt i idrott&hälsa b. jag hoppas innerligt att det kan ta bort, om inte i alla fall kraftigt minska mitt sötsug som kan vara så himla jobbigt ibland. jag tror verkligen att vi kan klara det här, för nu är det ju ett skolprojekt liksom och då kan jag ju knappast tillåta mig att misslyckas ;)

medans jag dystert tänker på allt gott jag inte får äta på 10 veckor tröstar jag mig med att lyssna på kent. jag lyssnar på ensammast i sverige, vilket är en låt jag inte var vidare förtjust i när den var ny. men efter att jag och syster fick höra den live tillsammans så får jag en sån underbar känsla i hela kroppen varje gång jag hör den. en helt otrolig flashback med känslor lika färska som om jag var där just nu.

livet är verkligen perioder. vissa saker som alltid har känts bra kan kännas sämre, saker som alltid har känts jobbiga känns plötsligt bättre. ibland händer absolut ingenting, i nästa stund har man en massa spännande saker framför sig. livet är härligt oförutsägbart egentligen, egentligen borde man uppskatta det lite mer.

Nu ligger bilder överallt
där gamla ansikten är unga
och jag har letat som besatt
efter känslor som är försvunna
Det har varit en lång lång natt
men jag är glad att mina
tårar är behärskade och lugna <3


  hej då älskade supergoda choklad.