motsatser.
ibland vill jag bara skrika åt helvete med allt. ibland vill jag bara lägga mig ner och gråta för att det kan kännas så fel, svårt och jävligt. men oftast vill jag bara kunna rycka på axlarna och säga 'whatever'. jag kommer aldrig att bli likgiltig. jag kommer alltid att vara för känslosam för att kunna stänga av det jag känner. jag kommer förmodligen heller aldrig att lära mig dölja vad jag känner. ibland önskar jag att jag vore annorlunda. men idag önskar jag faktiskt för en gångs skull att världen skulle vara annorlunda och att jag skulle känna att jag verkligen passar in.
jag lägger ner, säger jag, fast jag vet att jag aldrig gör det. jag skiter i det, säger jag, fast jag vet att jag aldrig gör det. jag orkar inte mer, säger jag, fast jag alltid vet att jag gör det till slut. jag oroar mig inte, säger jag, fast jag alltid gör det. jag är säker, säger jag, fast jag aldrig känner mig så.
någon smart filosof sa i och för sig att världen byggs upp av motsatser, så då är det väl inte hela världen. synd bara att jag typ förkastar åtminstone 50 % av den skiten det står i vår filosofibok.
ge mig en nya dag bara.
and i miss you so.
jockes ord kommer alltid, alltid kännas så jävla rätt när allt annat känns så fel
