skämt?
ja, v.42 är inte bara vecka skit, utan också händelsernas vecka. det börjar nästan kännas som att någon driver med mig. visst att jag gick och önskade ett tag att saker skulle börja hända, när allt var, tråkigt, jobbigt och bara stod still. men nu händer det lite väl mycket grejer, tyvärr fler dåliga saker. men jag försöker hålla huvudet uppe och se det positiva i allt. just nu dras det i mig från olika håll - både positivt och negativt är konstaterat. tänk att något kan vara så spännande och jobbigt på samma gång. jag behöver ju i alla fall inte klaga på understimulans nu i alla fall...
helgen och nästa vecka ser ut att bli riktigt slapp och skön, helt plötsligt är nämligen mitt schema väldigt slappt med max två lektioner samma dag. imorrn blir det förhoppningsvis tjejkväll hos cissi, det skulle vara välbehövligt.
Sluta dröm om det ljuva livet,
(vi kommer aldrig va med om det)
Och be aldrig mer om ursäkt
(för sakerna du aldrig gjorde)
Men det äter upp dig när du
ligger i din säng.
Åh gud det gör så ont att nåt
så nära kan va så långt bort.
kärlek.
