emma.k

det är läskigt när man kommer fram till en sån här insikt.
det är typen av insikt man gömmer sig för, tills man verkligen
inte kan  blunda för det längre.
trodde i och för sig aldrig att jag skulle vara en av de människorna
som gjorde det.
jag mår illa, känner mig äcklad ch skamsen. skulle liksom bara vilja
gömma mig själv, för mig själv. det är ju lite svårt.
försöker att inte få panik. ingen panik.
men allt det andra är kvar, och faktum kvarstår att det här har jag
vållat mig själv.
det innebär att bara jag kan göra något åt det.
det ska jag.

jag sitter i soffan med min nya älskling (gandalf alltså. och "gandy"
behöver inte alls känna sig hotad av en dator. den hette liksom
redan gandalf, på sätt och vis. namnet stod på boxen, så kände
mig lite tvungen.)
har även chili som ligger och snusar på min axel, som en papegoja.
nu ska vi gå och väcka daniel, min riktiga älskling.
sen idag väntar chill, träning, och filmkväll.