första mötet.

en blick, och känslorna svämmade över.
illamående
yrsel
svårt att andas
panik.
jag får inte bilden ur mitt huvud.
något främmande och väldigt skrämmande, som jag aldrig
vill uppleva igen. aldrig.
det värsta är att jag måste det, för det måste vi alla.
nä, borde sova. imorgon är det dags för fältstudie.
sen är jag också glad att jag vet vad jag vill i livet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0