känns sådär va.

samtidigt som livet känns rätt, känns det fel.
inte fel kanske, snarare huller om buller.
jag har kastat mitt liv helt upp och ner, ställt till en stor oreda.
jag har insett att jag nu befinner mig i den positionen jag var så rädd för
att hamna i för ett par månader sedan.
jag är trött. trött på allt, fast jag egentligen trivs med det mesta.
jag har dålig motivation, dåligt med energi och ork, och tycker att det
mesta känns jobbigt.
slutsats: det blir för mycket. av allt.
och just nu vet jag vad det är jag kanske borde prioritera bort.
men det gör jag inte.
jag tröstäter istället. och kan inte sluta.
nä, det känns sådär.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0