emma.k

Det är något som stör mig, något som inte riktigt vill ge mig ro.
Som om någon har sått ett frö av tvivel och hopplöshet.
Hoppet bleknar.
Den där känslan av att något är fel är överhängande, även om den ibland bara ligger och gror i mitt undermedvetna.
Ibland skrämmer den mig lite.
Jag har ljusglimtar, massor. Det är inte det.
Jag vill inte släppa taget, men vet inte ens om vad.
Något vill bara inte ge mig ro, något trycker och tynger i mitt bröst.
Som om jag långsamt sjunker fastän jag simmar allt jag kan mot ytan.
Vill inte.