everything is gonna be allright.

livet fortsätter att överraska. dock är det väl egentligen inget nytt att livet
är väldigt oförutsägbart.
sista tiden har varit väldigt tuff, med ovisshet och sorgsenhet (inget ord på
riktigt säkert, men vad bryr jag mig om det?).
nu är ovissheten i alla fall över, och nu har man någonstans att gå ifrån.
but where do i go? gatan? kollektiv? vi satsar på det. det finns hopp!
dagen började skit, efter en natt med dålig sömn som vanligt. katten
retade mig ännu mer. den sena jävla bussen. sen smärtan. not fun.
men så sa ju lars att det faktiskt finns hopp för oss. varför har ingen sagt
det förut? jävla sjukvård.
ikväll är det kravall. invigning av overall. fäääst. jag ska bli full, ha kul
och glömma sorger och besvär. du ska vara snäll. och jag och josef ska
fiska tredje-sambo.
det blir nog bra.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0