emma.k

undrar om jag hade hamnat i den här sitsen nu.

tror jag inte.

jag är övertygad om att jag hade fortsatt, stadigt uppåt och framåt.

och glädjen, den hade varit med mig hela tiden.

men nu tvivlade jag. och med åren dog passionen, och glädjen.

jag saknar den så, det gör jag verkligen. jag saknar det jag hade.

jag saknar när det var det jag älskade mest av allt i hela världen.

jag kan inte fatta ett beslut. det finns en röst inom mig som hela tiden

skriker, försöker hindra mig att klippa bandet.

för det är så det känns. jag har aldrig varit bra på att klippa band.

hur gör man slut med sitt livs stora kärlek? hur gör man slut med sig själv?

vill inte göra något förhastat. lider av tidspress.

egentligen vill jag inte alls.