nostalgi.

Klockan är över midnatt, det är nu den 29 oktober.
Det är exakt 9 månader sedan vi pratade första gången.
Kvällen vi helt slumpmässigt blev placerade bredvid varandra på ärtor och punsch.
Kvällen vi dansade första gången.
Och sen egentligen ingenting mer med det, trodde jag.
Killen med den grova göteborgskan och de stora armarna och låren visade sig vara killen som skulle få mig att falla pladask, killen som bara fortsätter och fortsätter att överraska mig.
Vi har känt varandra i 9 månader, och jag har aldrig varit så kär.
För mig är du perfekt.
Jag älskar dig Kristian Palovaara.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0