nåt som stör.
Kokt ägg på knäckebröd är bra skit.
Ska snart till skolan och jobba med basgruppen inför ett seminarium, drar mig för att ge mig ut i kylan. Mina växlar på cykeln har gett upp i kylan (alternativt någon full idiot som gjort något med den nattetid), så jag kan bara trampa runt på ettans växel. Tycker det ser så fånigt ut när man trampar som en idiot och knappt kommer framåt, och framförallt är det frustrerande att man inte kan cykla så snabbt man vill.
'
Jag drömde om det, inatt igen. Jag gör det nästan varje natt, och känslan av ångest och saknad är lika stor varje gång jag vaknar. Är det meningen att jag inte ska lägga av ändå? Har jag tänkt igenom det här ordentligt? Vad vill jag egentligen?
Helt sjukt att man inte kan veta vad man vill. Ambivalens kanske det heter.
'
Kommentarer
Trackback
