emma.k

Jobbet är helt okej. Jag dör inte av uttråkning, men det är sällan roligt. Det är inte jättelätt, men inte heller särskilt utmanande.

Utmaningen skulle i såna fall ligga i att inte rulla med ögonen eller säga något sarkastiskt när tant B snabbt växlar från att vara snäll till att bli bossig/jävlig. Eller att inte fråga fröken BF varför hon är så jäkla torr, ohjälpsam, otacksam, och osocial när man i sin tur är trevlig och hjälpsam. Eller att inte be en viss kollega låta mig vara och hålla munnen stängd för bara en hel minut, det skulle vara rekord. Det skulle också få mig att må bättre, temporärt. En annan utmaning är att inte sätta upp lappar på avdelningarna och be dom att inte vara så slarviga och slavsiga, utan visa att de är vuxna människor och kan slänga saker i papperskorgen eller ställa in något i diskmaskinen eller kylen. Dom kan inte skylla på tidsbrist varje gång.

Vad är jättelätt och roligt då?

Att göra dom glada. Och det är något jag älskar, att göra en annan människa glad.

'

Efter jobbet blev det en skogspromenad i vrinneviskogen med bk. Trevligt, uppiggande, och mycket lökigt.

Hemma blev det frosseri, fastän jag inte skulle(inte alls ovanligt, inträffar dagligen). Till och med min far ber mig tänka på vad jag stoppar i mig. Chokladmonster sa han också. Stämmer nog bra.

Nu misslyckas jag med mina köttbullar, mina första egna köttbullar. I officially suck. Eller, dom blir väl inte jättedåliga. Men inte jättebra. Helt okej köttbullar.

Drar ut på spänst- och snabbhetspass sen, med mina tunga stockar till ben.

'

Imorgon kommer min kärlek!!!