hurt.

Idag har jag vandrat som ett tomt skal,
skrämts så att jag inte kunnat andats,
gråtit så att hjärtat gör ont.
Jag har också tagit mig igenom dagen,
levt i nuet,
hittat andan,
och fått mitt hjärta att le genom tårarna.
Ibland är det bara jobbigt, men det går alltid att härda ut när man vet att det går över.
Och det går faktiskt över, det är redan på väg.
Bara det känns bra.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0