kärlek som aldrig dör.
Idag såg jag något så fint att jag nästan blev rörd till tårar. Nästan så att jag kunde känna mitt hjärta gråta.
På dagens musikcafé på jobbet såg jag ett gammalt pars kärlek till varandra. Man och hustru sedan länge, bor inte på samma avdelning.
G är blind och kommer vanligtvis aldrig på de dagliga aktiviteterna i terapin. R ser jag där varje gång. En bit in på dagens café rullade G in(med hjälp av personal) och ropade efter R. R blev överraskad och så glad att hon fick tårar i ögonen.
Så satt dom där ihop resen av caféet - så tätt dom kunde sitta -, höll varandras händer, klappade på kinden, pussade på händer, och berättade hur mycket dom tyckte om varandra. Som om dom inte setts på flera år.
Det fanns i deras ord, det fanns i deras kroppsspråk. Det fanns i deras ögon.
Riktig kärlek.
Kommentarer
Trackback
