this can be good.
Första jobbdagen avklarad.
Detta år utan panik, men ändå inte helt utan lite dramatik.
Precis som det ska vara.
Idag släppte även en tung sten från mitt bröst,
och vi kan äntligen blicka framåt.
Rolig fotbollsträning.
Samtal från min riktigt efterlängtade pappa, som snart varit bortrest
i fyra långa veckor.
Nu avslutar jag kvällen med greys och försöker förtränga det jobbiga faktum
att det blir ännu en tidig morgon nästa dag.
Och så försöker jag som vanligt att skydda mig mot saknaden efter K som
vill slå hål på mitt hjärta.
Kommentarer
Trackback
